anusbrothers

Jag har alltid varit mörkrädd. I sjutton år har jag undvikit totalt mörker. Men när jag var liten förnekade jag det. Mörkrädd?
-Nej skulle inte tro det va.
Även om det inte var lika övertygande när jag sprang upp till mamma och pappa mitt i natten vettskrämd var och varannan natt. De visste, jag också, men jag försökte väl övertyga migsjälv kanske?

Jag upplever världen som en helt annan plats i mörker. Allt tar annan form, det är tyst, mystiskt och allt annat än trevligt. Men egentligen är ju världen inte så annorlunda i mörker, men om du frågar mig; ganska så rejält mycket mer skrämmande.

Jag kan börja inbilla mig att det står någon bakom mig, och blir genast tvungen att titta efter. Men det finns bara mörker där. Jag undrar vad det egentligen är som skrämmer oss så med mörkret? Ska man inte ens kunna gå till toaletten efter 11 utan att bli livrädd? Är det männskligt? Vi människor sägs ju vara högst up i näringskedjan, så vad är det då vi är rädda för? Kanske är det rädslan över att inte veta? Kanske är det våra gener, vi ska ju sova under de mörka timmarna.

Det konstiga är att rädslan för mörkret varken försvinner eller minskas genom att utsätta sig för den. Det blir bara värre. Den försvinner heller inte helt med åldern. Min pappa är fortfarande mörkrädd ibland, och jag anklagar honom inte, men kanske är det från honom jag fått det?

Sanningen är den att det egentligen inte spelar någon roll vad det är som skrämmer oss. För jag är lika rädd varje gång jag tänker på det. Och ändå finns det en slags kittlande känsla i att sätta sig själv i fara, eller ja, den inbillande faran såvitt jag vet, och hoppas.

Jag drömmer sällan mardrömmar, men dagdrömmer en hel del. Jag har även en ganska livlig fantasi. Så kanske är det min förmåga att skapa och drömma som gör mig så rädd? Tar fantasierna över mitt huvud efter 10? Eller har jag anledning att vara rädd? Jag vet inte, och jag hatar att inte veta. Jag gillar att ha kontroll över situationen, och ja, kanske är det även det som triggat fram rädslan.

Men jag har lärt mig att man inte ska förneka sina rädslor, som jag gjorde när jag var liten. Och jag springer inte längre upp till mina föräldrar mitt i natten. Men en sak är säker, det är väldigt lockande vissa nätter. Igår var en sådan natt.

hahahahhahaha, och jag som trodde jag hade nått klimax i att vara det tredje hjulet.

Mamma: Det är ju slöseri med en sån snygg karl när han är bög. (Om Peter Jöback)
Jag: mjo..
Mamma: och snälla ögon har han..
Jag: Det hade Stalin också!


Det jobbiga är att mamma tar upp detta såfort hon träffar någon gammal bekant. Så om någon av er läser detta, jag hade en dålig dag, that's it.

10 saker jag inte tycks kunna hantera längre:

• Mitt humör, jösses, det svänger mer än en 80-talsdänga.
• Mitt hår, ena stunden är det platt som en nystruken duk, och 2 sekunder senare: Hello dr Alban.
• Mina matvanor, eller ska jag säga godisvanor..? För det tycks vara det ända jag äter nuförtiden.
• Datoraset, hatar datorer, ja, jag är säker, jag HATAR verkligen dem.
• Böcker, om fem år hittar ni mig ingravd i mina egna böcker, men finns det något vettigare att göra såhär års? Nja..
• Min rouge, det går en fin gräns mellan påskkärring festsmink, och ja, när jag tittar runt så ser jag bara kycklingar.
• Mina naglar, kan man inte uppfinna någonslags maskin som tar hand om dem? För jag orkar inte längre, jag har gjort det i 17 år fram och tillbaka, och nu har jag bestämt mig. Nu har jag fått nog!
• Mina färgkombinationer, är det det gråa vädret som får mig att matcha ihop rött med blått och mintgrönt, eller vad? I'm in some serious need of advice. Simon och Tomas, adopt me please?
• Mitt sug efter albert och hertbert. Så gulliga, så roliga, nästan lika bra som en aladdinask.
• och till sist, julen, kan någon påminna mig om varför vi firar den...? Som en väldigt finurlig facebookgrupp heter: " Det är över 2000 år sedan Jesus dog, är det inte dags att glömma det och gå vidare?" Hmm , jo!

Det märks att jag tagit jullov,
i förra inlägget skrev jag:

- Dan före dopparedan.

Det heter ju DAGEN, jösses. Så förlåt nationalencyklopedin, alla svenskalärare och ja, även ni som tror att ni vet allt. Jag ska bättra mig.

hej bloggen,

Jag har lite svårt att sitta still såhär under julen, allt ska vara så fridfullt och vackert, men det är det verkligen inte! Den stressigaste perioden under hela året faktiskt. Dock inte för mig, jag latar mig, även om det känns lite konstigt och svårt. Jag gillar inte att sitta still.

Imorgon är det julafton, julmat och massa godis! Och vet ni vad? Jag har inte önskat mig en ända sak i år, så jag får se vad jag får. Fast det finns ju iofs en sak jag skulle kunna tänka mig i julklapp. Men den julklappen tycks det inte gå så bra med, allt kommer mellan. Men mina prioriteter är det inget fel på faktiskt. Frågan är varför jag gör det så svårt för mig själv? jag antar att jag gillar utmaningar, blir lätt otålig och ja..gillar inte att sitta still som sagt.



God jul gott folk!

hej bloggen,

I need you to need me.

Det är sanningen. För det är bara när jag är med dig som jag kan glömma allt annat. För mestadels, ja då är jag ett överplanerande nervvrak.

hej bloggen,

• Tänkte först och främst säga grattis till min morfar som fyller 69 år idag!

• Sedan tänkte jag skicka ut ett god jul till alla!

• Och sist men inte minst tänkte jag skicka ut: Varför kan vissa människor inte glädjas med andra? till dig. Tänk igenom vad du gjort.

Igår så räknade mamma sina julkort och fick det till 68st, 68!! Vilken normal människa köper så många julkort?! Nu har hon problem med att komma på folk att skicka dem till, konstigt tycker jag. Men som reklamen säger "Skicka många julkort, få många vänner" mamma kanske skulle pröva det?
Fast hur har de tänkt där liksom? Ska man bara slumpa fram någons adress och skicka dit ett julkort, och så vips har man en ny vän? Ska man skriva dit sin egen adress också så att de kan skicka ett julkort tillbaka?
Nej, jag tycker nog det är bäst att man skickar till såna man känner. Tänk om man t.ex. råkar slumpa fram en adress till en gammal änka i Stockholm, som blir chockad när hon ser att hon fått julkort från sin döde make Gunnar (som inte är hennes make utan en medelålders man i Göteborg som slumpat fram hennes adress)? Konstig reklam det där.

Mamma kanske köpte många julkort i år bara för att hon alltid annars köper för lite och tvingas ta till "nödkorten"? "Nödkorten" är alltså kort målade av handikappade, typ blinda, folk med ett ben, folk utan ben, folk utan en arm, folk utan båda armarna osv. Jag har alltid undrat hur man kan måla när man är blind... Ser deras målarduk ut som en målarbok med utbuktande linjer så de känner var de ska fylla i färg någonstans? Någon som vet, för jag skulle verkligen vilja veta!



Nu tänker jag göra något vettigare än att sitta här och skriva om julkort, tror det får bli FB, såå mycket nyttigare än bloggar!

Tjoflöjt!

PS.
Någon som vill ha ett julkort? Skriv din adressen i kommentarsfältet så ordnar jag och mamma det!
DS.

hej bloggen,

Jag är lika trött idag som igår. Jag ska gå och lägga mig tidigt idag..tror jag. Just nu sitter jag i sängen och lyssnar på Kent, så bra. Men man blir lite melankolisk. Det är ett sånt band som får en att undra om allt verkligen står så bra till, även om det skulle göra det. Men iaf.

Imorgon ska jag gå till skolan, utvilad hade jag tänkt mig. Men vi får se hur det blir. Nu ska jag snart gå och titta på Sunes jul, jag älskar det! Rudolf är seriens stjärna.

hej bloggen,

Jag känner mig hög. På både det ena och det andra. Jag är sjukt trött eftersom jag knappt fick någon sömn inatt. Men sen är jag nog lite hög på dig också, om sanningen ska fram.

hajhajhaj,

Något säger mig att jag är ovanligt trött just idag, och ja, jag har bevis.

• skulle äta pölse, öppnade skåpet till tallrikarna och l korven på en tallrik. Sen stängde jag skåpet och gick till micron. Tittade inne i micron och undrade vart min korv tagit vägen och började leta som tusan. Sen efter ungefär 5 minuter hittade jag korven i skåpet längst upp på tallriks-högen.
• Skulle äta en klubba, tog av pappret. Sen stopppade jag in pappret i munnen. Jösses.
• Tänkte alldeles nyss lägga min ring i soptunnan ist för smyckeshögen.
• I skolan höll jag på att gå in på handels lektion ist för min egen, men Sanela drog ut mig i sista sekunden.

Så ja, vad säger man?
Godnatt kanske.

Bara för att Bob är übersöt haha.

Tänkte förgylla er dag med en bild ni sett förut, MEN jag varnar känsliga tittare!


Nej jag har inte hittat bilden på nätet...... och ja tyvärr, det är jag (baby on crack or what? tur att folk inte kallar mig det, hade nog haft visa svårigheter med UNF då)

Senaste från HIM :)

Jag vägrar bli lika misslyckad som ni!

Jag tänker hjälpa människor så som ni aldrig hjälpte mig, ni ska få se!

-In times like these, I understand why I prefer loneliness ahead of you.


Ha en bra kväll, för det ska inte jag.

hej alla ni därute,

Idag har jag utsatt migsjälv för lussebullsbakning, och ja det gick som förväntat åt skogen. JAg är ingen praktisk människa och det står jag för. Det ända postitiva är väl att man kan se vem som bakat vilka bullar.

helgen har förövrigt varit ovanigt lugn. I fredags så var jag på julbord med handbollsgänget, mycket trevligt och jag lyckades dessutom vinna pokertuneringen, elr ja..komma 6a iaf! Haha..Sedan efter det, runt 11 tiden, åkte jag vidare till ett annat ställe, som också var mysigt. Och runt halv två var jag hemma igen.

Lördagen hade jag ont i hela kroppen och huvudet och hade någonslags konstig manisk craving efter guacamole. Jag spelade kort mot hanna och marcus och vann yatzyn, vilket var oväntat för hanna brukar vara värlsbäst i det. Men jag blev helt sjukt trött så jag åkte hem vid 10, det var nog den förbannade sprutans fel.

om ni frågar mig så tror jag inte ens svininfluensan kommer bryta ut. Människor är så fjantiga nuförtiden. Och jag var tvungen att ta sprutan för mina föräldrar, annars hade jga ALDRIG gjort det. Kön tog 40 minuter och det var nog större risk att bli sjuk påvägen dit, eftersom hela gnosjös befolkning stod där. Massa snörvlande pensionärer, skrikande barn och gud vet vad..usch! Nästa gång tar jag munnskydd.




I fredags.

Okej, med på min dröm önskelista finns alltså:

• Mini cooper - antingen blå eller röd
• En resa till Florida
• Ett ton Anton Berg marsipan (fanns ingen bild på ett ton så jag fick ta första bästa bild bara)
• En asnice och svindyr lägenhet, alternativt ett hus
• En rosa Blackberry
• En söt Chihuahua

Såå mina kära vänner....
Vem köper vad?

Dagens fråga är väl; hur ska man hitta motivation till allt det som måste göras, när det är så underbart med fint väder och julmys?

Jag känner att jag har en hel del som jag ska hinna med innan jag riktigt kan koppla av. Men vet ni vad? Jag har ingen lust. det finns ju så mycket annat kul man kan göra.

Pepparkaksbakning, vilket iofs är extremt överskattat enligt mig, lussebullsbakning, julgodis, malande av jullåtar tills man längtar efter sommar, lata dagar med thé och en bra bok, är bara några saker jag mycket hellre hade sysslat med. Matte C smakar ganska beskt just nu om man säger så, och 5 sidor långa inlämningar är inte heller någon favorit i repris. Men det är precis vad som står på schemat innan julen är här på riktigt.

Men motivationen kanske kan hittas i att försöka tänka på vad som komma skall, för snart people, så är det juuuuuuuuuuul!

Ska historiaprov snart, i'm not to happy about that! Kommer definitivt inte klara det för jag kommer inte ihåg någonting. Lina hade sagt åt mig att "tänk att du kommer klara av dig för då skapar hjärnan en bild av att du klarar det och då klarar du det..." typ så haha. Men min hjärna är inte så lättlurad så den tror att det här kommer gå åt helvete, vilket det också kommer! Men men det är väl bara att göra sitt bästa

För övrigt så är det väldigt fint väder idag!

Nej, nu ska jag plugga de sista 10 minutrarna, see ya!