Tisdag 13:26

Några veckor i skolan utan att egentligen behöva göra något. Det är sånt man är van vid, något man tar för givet. Men i år är det annorlunda. Praktikplats ska ordnas, projektarbetet ska fixas, körlektioner ska bokas, och teorin ska dessutom pluggas in till den milda grad att man ser trafikskyltar framför sig när man släcker lampan om kvällarna. Att få saker gjorda är inte alltid så lätt. Och ännu värre är det när man mer än något annat vill beta av allt som ligger och släpar, men inte vet vad och hur man ska börja.

Fast sen har vi ju faktumet att det är ganska lätt att sätta hinder för sig själv. Ibland är man sin egna värsta fiende, en gammal klyscha som nog satt sina spår både här och där. Jag menar, egentligen så är det ju bara våra egna hjärnor som sätter hinder för allt vi vill ådstadkomma. Allt är väl inte möjligt nej, men det går knappast att se fler möjligheter genom att sätta fälleben för sig själv. Det är en sak som är säker.

Men om man inte vet vad man vill då? Det är ju det jobbigaste av allt. Alla möjligheter kan faktiskt arbeta emot en ibland. Har man för många valmöjligheter så vet man till slut varken ut eller in. Jag vet att det mesta löser sig, så jag gör ett försök. Man kan väl inte göra annat än börja i en ände och jobba sig fram?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0