anusbrothers

Idag är en sån där dag när man bara vill bort. Packa en väska med de viktigaste sakerna och flytta härifrån. En svartvit dag. Man känner sig som en hund som blir rastad alldeles för lite. Alltid samma rundor runt kvarteret med samma koppel, en hund som behöver någon eller något att leka med.

Såna här dagar känns allt tråkigt och avlägset. Ungefär som att sitta och titta på let's dance en fredagskväll. Precis så. Men jag antar att man måste ha tråkigt ibland för att känna när allt vänder. Och visst vänder saker och ting i April? Jag intalar iaf mig själv det ibland, blundar och hoppas på att någon ska färglägga min dag.

Jag vill spola tiden, men jag vet inte om jag vill spola framåt eller bakåt. I vilket fall, till en annan plats än denna. För denna hunden tänker bryta sig loss från sitt koppel och fly. När hon samlat lite mod vill säga.